Så tänker du: ska materialet eller amperen styra först?
Börja alltid i materialet, för där är halva valet redan avgjort. En DC-TIG räcker till vanligt stål och rostfritt, medan aluminium kräver en verklig AC/DC-maskin. Skälet syns inte på någon prislapp: aluminiumoxiden smälter först kring 2 037 °C medan metallen under redan går vid 660 °C. Växelströmmen bryter ytlagret åt dig, så att du får ett smältbad i grundmaterialet i stället för att jaga värme genom en skorpa som aldrig ger med sig.
Tjockleken avgör sedan hur mycket kapacitet du behöver. TIG används normalt från omkring 0,5 till 6 mm, men du arbetar helt olika i botten och i toppen av det spannet. I 1,6 mm aluminium är cirka 80 A en användbar startpunkt, och vid 3,2 mm ligger den kring 150 A. JASIC TIG200 räcker alltså gott för tunn och medelgrov plåt. Kommer du upp i sex millimeter får du räkna med fogberedning, flera strängar eller en snabbare metod.
När aluminiumet blir grövre fyller MIG fortare, medan TIG behåller fördelen på tunna, synliga eller noggranna fogar. Mellan ungefär en och tre millimeter ger TIG:s separata kontroll över värme och tillsats ett lugnt arbete, medan aluminium-MIG från omkring fyra millimeter vinner på sin högre fyllnadshastighet. Den gränsen sparar pengar: köp inte en dyr industrisvets för att tvinga en långsam metod genom ett arbete som egentligen behöver tempo.
Vad säger uttaget, maxampere och intermittensen?
Uttaget sätter taket för hela köpet. Ett 230 V-uttag kan vara säkrat till 10 eller 16 A, och skillnaden är större än den ser ut: 2,30 kW mot 3,68 kW, alltså 60 procent mer att ta av. Någon 60 procent mer svetsström blir det inte, men det förklarar varför en kraftig TIG går lugnt på en egen grupp och slår ut säkringen så fort den delar en äldre 10 A-grupp med värmefläkten eller kompressorn. Titta i proppskåpet innan du beställer, så vet du redan där vilken klass som är realistisk hemma hos dig.
Maxamperen berättar bara var reglaget slutar. Hur länge du får ligga där bestäms av intermittensen, som räknas över tio minuter. Anges 30 procent vid en viss ström får du tre minuter med tänd båge och sju minuters kylning per tiominutersperiod. Korta fästen och noggrann TIG ger gott om naturliga pauser, men en lång sträng i grovt gods avslöjar snabbt om toppsiffran har någon uthållighet bakom sig.
Planera även kabelvägen. En 25 meter lång kopparkabel med 2,5 mm² ledare ger beräknat cirka 5,6 V spänningsfall vid 16 A, medan 1,5 mm² hamnar kring 9,3 V. De extra 3,7 volten försvinner på vägen, och det märks som en trögare HF-tändning och lägre toppeffekt precis när du behöver den. Ställ därför maskinen närmare arbetet eller använd en fullt utrullad kabel dimensionerad för lasten, så får den nya svetsen samma arbetsvillkor som du betalade för.
Vad behöver följa med hem utöver TIG-maskinen?
Ren argon, regulator, slang, TIG-brännare, återledare, volfram och rätt tillsatsstav hör till startpaketet. En femliters ägarflaska med argon kostade 4 299 kr och en separat regulator 499 kr samma dag, så gasstarten landar på 4 798 kr innan du köpt en enda stav. Gasen lägger alltså drygt en femtedel ovanpå de 22 375 kr som JASIC TIG200 kostar, och det är den posten som oftast glöms bort när budgeten sätts.
1 100 fria liter räcker cirka 92–110 aktiva minuter vid 10–12 l/min. Det gör flödet till en inköpsfråga, inte bara en inställning: välj elektrod och gaskåpa så att argonet räcker till den typ av fog du faktiskt lägger.
TIG-gas: WC20, flöde och flasktid för 1 100 fria liter| Ström | WC20 | Strömområde | Argonflöde | Öppentid |
|---|
| DC | 1,0 mm | 5–80 A | 5–6 l/min | 183–220 min |
|---|
| DC | 2,4 mm | 140–230 A | 7–8 l/min | 138–157 min |
|---|
| AC | 2,4 mm | 20–150 A | 7–8 l/min | 138–157 min |
|---|
| AC | 4,0 mm | 40–350 A | 10–12 l/min | 92–110 min |
|---|
Flaskstorleken avgör hur ofta arbetet stannar. En femlitersflaska med omkring 1 100–1 200 liter gas ger teoretiskt 110–120 minuters öppet flöde vid 10 l/min, men spolning och efterflöde tar sin del. Skruvar du upp till 15 l/min går 900 liter per aktiv timme i stället för 600. Högre flöde kan dessutom virvla in luft, så täta slangar och vindskydd sparar både fogar och gas bättre än ett högt regulatorläge.
Tillsatsstaven ska följa grundmaterialet. En stålstav gör ingen nytta i en aluminiumfog hur väl diametern än passar, och TIG matar ingen tråd åt dig som en MIG gör. Lägg därför material, stavsort och diameter bredvid varandra på inköpslistan. På sidan om TIG-stavar och volfram ser du hur spets, utstick och tillsats påverkar den båge du faktiskt får.
Det här ångrar folk: vilka TIG-köp blir dyrast att rätta?
Dyrast blir det när maskinen väljs efter prislapp och bokstäver på fronten innan någon har tittat på fogarna som faktiskt ska läggas. På tunn plåt håller pulsen nere värmen genom att låta smältbadet svalna mellan strömtopparna, och den funktionen har JASIC TIG200. Återkommer känsliga aluminiumfogar vill du dessutom ha ett reglage för AC-balans, som fördelar arbetet mellan oxidrensning och inträngning. Då kan du styra hur ytan blir utan att skruva upp strömmen och riskera att kanten sjunker ihop.
En stor ram avslöjar ett annat felköp redan innan bågen tänds. Brännarens längd avgör om du når runt arbetsstycket, intermittensen styr hur ofta du väntar och vattenkylningen håller slangpaketet hanterbart under ett långt pass. Mät från maskinplatsen till fogens bortre hörn före beställningen. Mer ström hjälper inte när kabeln tar slut mitt på ramen.
Jobb på gårdsplanen löses med rätt metod snarare än med fler inställningar. Vinden drar bort skyddet från smältan och lämnar porer som ibland syns först efter slipning. Lagar du mest grindar, redskap eller släp väljer du en gasfri metod. Tar du ut TIG-utrustningen någon enstaka gång bygger du ett vindskydd som låter gasen ligga still runt fogen.
Vad kostar AC/DC-TIG över fem år?
Med fyra gasbyten landar de kända posterna på 27 243 kr innan volframet är inräknat. Det är gas, skydd och förbrukning som bygger den summan, medan själva maskinen ligger utanför den; hela sammanställningen visar post för post vad som ingår.
Känd TIG-delsumma med känslighetsformel| Scenario | Formel | Exempel |
|---|
| TIG AC/DC, kända poster före volfram | 23 247 + 999n | n=4: 27 243 kr |
|---|
Räknar du in allt som behöver följa med hamnar femårsnotan på knappt 29 000 kr. Exemplet utgår från en GYS Protig 200 AC/DC med fyra meters slangpaket för 16 800 kr. Till det kommer argonflaska och regulator för 4 798 kr, fyra gasbyten à 999 kr under år två till fem, fem stavpaket à 230 kr, en volframpost på 1 352,50 kr och hjälm för 499 kr. Summan blir 28 595,50 kr över fem år, före el, frakt, service och övriga slitdelar.
Maskinen står alltså för knappt tre femtedelar av summan, och flaskan med gasen tar 8 295 kr. En tät gasväg och en ventil som stängs efter varje pass är därför ren ekonomi. Fyller du oftare än en gång om året stiger notan direkt, medan korta fogar drar ner förbrukningen. Startflaskan kostar lika mycket ändå.
Argon, tillsats, volfram, skydd och framtida byten följer med metoden så länge du använder maskinen. Beställ flaska, regulator och slang tillsammans med svetsen, så kan du tända bågen samma dag som paketet kommer och har gasbudgeten klar från början.
Hur ordnar du en trygg arbetsplats utan att störa gasen?
Fånga röken nära fogen och ordna lugn tilluft från sidan. En fläkt bakom ryggen kan dra röken genom ansiktet och samtidigt blåsa undan argonet, så mer luft är inte automatiskt bättre. Vid rostfritt kan svetsröken innehålla sexvärt krom; ett källnära rökutsug gör därför mer nytta än en öppen port långt från arbetsbänken.
Förankra flaskan med kedja eller stabilt ställ och håll ventilen skyddad. Hjälmen ska vara nedfälld innan bågen tänds och huden ska täckas även vid en snabb punkt, eftersom ljusbågen avger både ultraviolett och infraröd strålning. Flytta brännbart även bakom detaljen, där gnistor och värme kan hamna utanför synfältet. Tio minuter på det här innan bågen tänds första gången räcker för resten av helgen.
Så bedömer vi: varför är JASIC TIG200 förstavalet?
Jasic TIG200 vinner för att den tar alla tre materialen på 230 V och ändå är billigast av de fyra. I vår jämförelse väger vi vilka material maskinen löser, hur strömområdet passar vanlig TIG-tjocklek, om arbetstempot motiverar kylningen och vad priset blir när gas och tillsats räknas in. En högre toppsiffra går före först när den kapar väntan i fogar du faktiskt lägger.
För en blandad hobbyverkstad väger möjligheten att behålla samma maskin när materialet byts tyngre än ytterligare toppström. En ren stålverkstad tjänar i stället på Telwins bredare strömområde, medan vattenkylningen är värd sitt pris först när brännaren annars blir arbetsdagens flaskhals. Står aluminium på din lista är Jasic TIG200 alltså köpet, och då lägger du gasstarten på 4 798 kr i samma order.
Vanliga frågor innan du väljer TIG
Kan jag TIG-svetsa utan gas?
Nej, normal TIG behöver skyddsgas även när fogen är liten. Utan gas når luftens syre och kväve både det heta volframet och smältbadet, vilket ger en orolig båge, missfärgning och porer. Vill du arbeta ute utan flaska väljer du MMA eller självskyddande rörtråd i stället.
Kan jag använda samma argonflaska till stål, rostfritt och aluminium?
Ja, ren argon är det normala gasvalet för TIG i alla tre materialen. Du byter tillsatsstav och strömtyp efter metallen, men flaskan kan stå kvar. Det gör en AC/DC-maskin särskilt smidig i ett garage där arbetsbänken växlar mellan stål och aluminium.
Vad kostar argonet per aktiv svetstimme med en femlitersflaska?
Med 1 100 liter gas, ett byte för 999 kr och ett flöde på 10 l/min blir gasdelen cirka 545 kr per timme med öppet flöde. Bågtiden blir kortare än flaskans flödestid eftersom förgas och eftergas också förbrukar argon. Täta kopplingar och rätt flöde sparar därför mer pengar än att jaga någon enstaka krona på tillsatsstaven.
Kan jag TIG-svetsa vertikalt eller över huvudet?
Ja, TIG kan användas i alla svetslägen. Öva först på samma material, eftersom den separata tillsatsstaven kräver mer samordning i vertikala och överliggande fogar. Ta på heltäckande kläder och ställ dig vid sidan av fallriktningen, så hamnar den heta metallen på golvet i stället för i kläderna.
