Så tänker du: vad ska avgöra valet först?
Materialet kommer först. Till tunn bilplåt på 0,6–1,0 mm vill du ha en MIG/MAG som går stadigt på låg ström med omkring 0,6 mm tråd. Då lägger du korta punkter och låter plåten svalna emellan, i stället för att värma en hel skärm tills den slår sig. På vanligt stål i 1–4 mm är cirka 0,8 mm tråd det användbara mittläget: samma rulle täcker de flesta reparationer, och du slipper bygga om trådvägen mellan varje jobb.
Grovleken kommer sedan. En startregel för MIG i stål är ungefär 39 A per millimeter, vilket placerar 3 mm nära 118 A. Växer godset mot 5–8 mm räcker det inte med en hög siffra på fronten. Då fasar du kanterna, lägger flera lager och behöver en maskin som orkar hålla bågen genom hela foglängden, inte bara de första centimetrarna.
Arbetsplatsen avgör gasfrågan. Inne i verkstaden ger massiv tråd med argon/koldioxid-blandning en jämn båge och mindre efterarbete, eftersom ingen slagg bildas ovanpå fogen. Ute i drag blåser skyddsgasen bort och lämnar porer i svetsen. Där är MMA eller självskyddande rörtråd det tryggare valet, även om du får knacka rent efteråt. Ha därför skillnaden mellan massiv tråd och gaslös svetstråd klar innan du beställer den första rullen.
Hur mycket el och arbetstid behöver maskinen?
Spänningen i uttaget säger ingenting om hur mycket du får dra ur det. Med 10 A finns 2,30 kW att mata in, med 16 A finns 3,68 kW. De extra 60 procenten är skillnaden mellan en maskin som går jämnt hela kvällen och en som slår ut säkringen mitt i en fog, fast båda uttagen ger samma 230 V. Matcha därför säkringen mot maskinens indata, och låt en elektriker dra fram en egen 16 A-grupp i garaget om den du har inte räcker.
Intermittens, alltså hur länge du kan hålla bågen tänd innan maskinen måste svalna, styr tempot. Står det 30 procent vid en viss ström får du tre minuters svetsning och sju minuters väntan i varje tiominuterscykel. Till fästpunkter och korta reparationssträngar räcker det gott och väl. Längs en lång balk står du däremot mest och tittar på maskinen. Skruva då ner strömmen ett snäpp: en lägre ström som går att köra i ett sträck tar dig snabbare genom fogen än en maxad båge med kylpauser i.
Flyttar du svetsen över gårdsplanen hör förlängningskabeln till köpet. På 25 meter vid full belastning på 16 A ger 2,5 mm² koppar ungefär 5,6 V beräknat spänningsfall, mot 9,3 V med 1,5 mm². De knappa fyra voltens skillnad ger bågen stabilare arbetsvillkor och håller kabeln svalare under jobbet. Rulla dessutom ut kabelvindan helt under tung last, annars värms de varv som ligger kvar på trumman.
Det här ångrar folk: vilka felköp kostar mest?
Först på listan står pinnsvetsen som köps till karossplåt. En vanlig 2,0 mm elektrod börjar kring 50 A, medan plåt under millimetern vill ha låg och jämn värme i korta punkter. Resultatet blir hål som tar längre tid att laga än rostskadan du började med. Är bilen huvudprojektet ska MIG/MAG vara utgångspunkten, även om en liten pinnsvets kostar mindre i kassan.
Sedan kommer DC-TIG:en, köpt innan aluminiumet dök upp. Aluminiumets oxidskikt smälter vid omkring 2 037 °C, medan metallen under smälter redan kring 660 °C. Utan växelström som bryter skiktet ligger ett segt hölje kvar ovanpå en bädd som för länge sedan har smält, och den luckan på nästan 1 400 grader går inte att öva bort med mer ström. Vet du att en aluminiumtank, kåpa eller ram väntar, köp växelström direkt.
Tredje felköpet är att räkna maskinen som hela paketet. En gasprocess behöver flaska, regulator och slang, och handskar och en riktig svetshjälm behövs oavsett metod. En billig rulle på 15 kg blir dessutom liggande om hållaren bara tar 5 kg. Skriv paketlistan före beställningen, så slipper du stå med en ny maskin på fredagen och vänta på regulatorn till måndag.
Vad kostar svetsningen över fem år?
Den gaslösa startvägen ser billig ut i hyllan, men tråden tar över kalkylen så fort du svetsar regelbundet. Ett öppet exempel med Meec MULTI 130 A för 2 499 kr, hjälm för 499 kr och fem rullar självskyddande tråd à 1 121 kr landar på 8 603 kr över fem år. Tråden ensam står för 5 605 kr, alltså 65 procent av summan och mer än dubbelt så mycket som maskinen kostade. Räcker en enda rulle perioden ut sjunker korgen till 4 119 kr. Skillnaden på 4 484 kr beror alltså inte på vad du köper, utan på hur mycket du svetsar.
För gas-MIG/MAG är flaskan den tunga posten. Räkneexemplet utgår från en 200 A-maskin för 10 252 kr, ägarflaska och regulator för 4 498 kr, fyra gasbyten à 999 kr, en 15 kg trådrulle för 699 kr och samma hjälmpost som ovan. Totalt 19 944 kr före el, slitdelar, frakt och service. Maskinen står för ungefär hälften och gasen för 43 procent, vilket är värt att ha i huvudet nästa gång du jämför två maskinpriser med varandra.
TIG-exemplet med både växel- och likström börjar på 16 800 kr för maskin och slangpaket. Argonstarten kostar 4 798 kr, fyra byten 3 996 kr och fem stavpaket 1 150 kr, och med hjälmen och volframposten blir totalen 28 595,50 kr. Det är cirka 8 652 kr mer än gas-MIG-exemplet, och för mellanskillnaden får du aluminiumfunktionen och den separata kontrollen över värme och tillsats. Välj metod efter jobbet först. Femårssumman avgör inte köpet, men den visar vad du samtidigt tackar ja till i tråd, gas och stavar när maskinen väl står i garaget.
Vad behöver du ordna runt svetsen?
Gör skyddet till en startrutin som tar en minut. Välj en hjälm som täcker maskinens strömområde, täck huden, flytta undan brännbart även bakom arbetsstycket och förankra gasflaskan innan bågen tänds. Ljusbågen strålar starkt nog att bränna ögon och hud på kort tid, gnistorna flyger längre än man tror och en flaska som välter kan skadas i ventilen. Ett stabilt svetsbord med rätt uppspänning håller dessutom passningen där du satte den när värmen kommer in i godset.
Fånga röken nära fogen, innan den passerar ansiktet. Placera ett rökutsug nära svetsstället och ordna lugn tilluft i stället för att ställa en fläkt bakom ryggen: den luftströmmen drar röken rakt genom andningszonen och stör dessutom skyddsgasen. Svetsar du rostfritt är det extra angeläget, eftersom röken då kan innehålla sexvärt krom.
Så bedömer vi: varför hamnar maskinerna i den här ordningen?
Vår sammanvägning börjar i jobbet och slutar i märket. Först ställer vi metoden mot materialet och mot platsen där fogen faktiskt görs. Sedan prövas strömkapaciteten mot den tjocklek som återkommer och nätanslutningen mot vad ett svenskt garage har i väggen. Sist läggs den daterade kostnaden för maskin och nödvändiga tillbehör ovanpå. En extra metod eller högre toppström lyfter en maskin bara när den löser ett arbete du återkommer till. Annars är den enklare maskinen både lättare att lära sig och lättare att räkna hem.
Välj ESAB Rebel när maskinen ska följa med från bilplåt vid arbetsbänken till elektrodjobb ute på gården. För ett tydligt huvudjobb ger Jasic MIG160 fokuserad MIG/MAG i hemmagaraget, ARC160 enkel utrustning ute och TIG200 rätt funktion för aluminium. Då går pengarna till den maskin som gör just ditt jobb, och mellanskillnaden räcker till gas, tråd och en hjälm du orkar ha på dig hela kvällen.
Vanliga frågor före köpet
Kan jag börja med gaslös tråd och köpa gasflaskan senare?
Ja. Välj en kombisvets med lägen för både självskyddande rörtråd och solidtråd med gas samt omkopplingsbar polaritet. När gaspaketet köps till behöver du också regulator, slang och rätt tråd, men du behåller samma matarverk och får renare fogar inne i garaget.
Varför är en invertersvets smidigare att flytta?
Invertertekniken arbetar med högre frekvens och kan därför använda en mindre transformator än en äldre 50 Hz-konstruktion. Det gör själva strömkällan lättare att bära mellan arbetsbänk, bil och gårdsplan. Lägg även kablar och slangpaket i provlyftet, så vet du om hela utrustningen går i en vända.
Räcker en femliters gasflaska till helgens projekt?
En femlitersflaska med omkring 1 100–1 200 liter gas ger teoretiskt 110–120 minuters öppet flöde vid 10 l/min. Den verkliga bågtiden blir kortare eftersom spolning, efterflöde och små läckage också förbrukar gas. Till några korta garagefogar kan det räcka väl, men flera kvällar med långa strängar motiverar en större flaska.
Kan samma skyddsgas användas till stål och aluminium?
Nej, till vanlig MAG-svetsning av stål används en argon- och koldioxidblandning, medan normal TIG-svetsning och MIG-svetsning av aluminium använder ren argon. Fel gas ändrar bågen och kan ge porer eller en fog som kräver onödigt efterarbete. Bestäm därför huvudmaterialet innan du köper flaska och regulator.
Kan jag MIG-svetsa aluminium med vanlig trådmatning?
Den mjuka aluminiumtråden vill gärna buckla i ett långt vanligt slangpaket. Välj därför en MIG som kan använda spool gun eller push-pull, där tråden matas nära pistolen eller hjälps fram från båda håll. Saknas den möjligheten är TIG200 på listan det tryggare aluminiumköpet, särskilt för tunnare gods.
