Vilken svets ska du välja till jobbet?

Hur väljer du mellan MIG, TIG och MMA?

MIG/MAG matar en förbrukande tråd genom pistolen medan skyddsgas ligger runt bågen. Det gör metoden snabb och lätt att upprepa när du svetsar stål i en vindskyddad verkstad. Du behöver däremot gasflaska, regulator och rätt tråd, och drag över arbetsstycket kan ge porer när skyddet blåser bort.

TIG använder en volframelektrod som inte förbrukas och en separat tillsatsstav. Du kan därför värma kanten försiktigt och lägga i metall först när badet är redo, vilket är värdefullt på tunn rostfri plåt. Priset är tempo och handkoordination: ena handen håller brännaren, den andra tillsatsen och foten eller handen kan behöva styra strömmen.

MMA gör beläggningen på elektroden till sitt eget gasskydd. Det är orsaken till att metoden följer med ut utan flaska, men varje pinne tar slut och slaggen måste bort före nästa lager. En 2,5 mm E6013 ligger exempelvis kring 50–90 A, så det är en stark väg till mindre och grövre stål men en dålig start på 0,8–1,0 mm karossplåt.

Vilken storlek klarar ditt material utan att elen ger upp?

Börja med den tjockaste fogen du faktiskt ska göra. För MIG i stål ger cirka 39 A per millimeter ett första tal: 3 mm hamnar runt 118 A och 5 mm runt 197 A. Det betyder inte att du svetsar 5 mm i en enda sträng med vilken 200 A-maskin som helst; fogberedning, läge och flera lager ändrar jobbet.

Ett 230 V-uttag på 10 A har teoretiskt 2,30 kW inmatning före förluster. 16 A ger 3,68 kW, alltså 60 procent mer marginal, men inte automatiskt 60 procent mer utgående svetsström. Läs maskinens indata tillsammans med uttaget, särskilt om du vill köra hög trådmatning eller längre fogar.

Intermittens gör siffran mer användbar. 30 procent vid 200 A betyder tre minuters bågtid i en tiominuterscykel och sju minuter för kylning vid provvillkoret. Punktar du, mäter och flyttar delen under pausen kan det räcka långt; svetsar du långa strängar i 8 mm material blir samma maskin snabbt en broms.

Vad förändrar valet om du svetsar ute?

Vind är inte bara obekväm. Den flyttar skyddsgasen från smältan och lämnar fogen öppen för luft, vilket kan ge porer och en orolig båge. Ställ upp ett vindskydd om platsen tillåter det och använd MIG/MAG med gas när du kan hålla gasen kvar; annars är MMA eller självskyddande rörtråd det praktiska valet.

Gaslös rörtråd innehåller ett pulver som bildar skydd när tråden smälter. Du slipper flaskan men får slagg att borsta bort och en yta som ofta kräver mer efterarbete. Välj den därför för en gårdsreparation där bärbarhet och vind väger mer än en ren synlig fog.

När räcker 230 V och när behöver du 400 V?

För kortare fogar i tunnare eller medeltjockt stål räcker ett vanligt garageuttag ofta. När du vill köra högre belastning eller längre fogar behöver uttaget ge mer andrum. Med en lång, tunn förlängare försvinner en del av den marginalen innan strömmen ens når maskinen, så välj en kabel som är byggd för den belastning du faktiskt använder.

Trefas blir relevant när hög effekt ska ligga kvar under långa fogar och maskinen är byggd för det. Då får du utrymme att arbeta vidare i grövre stål utan att göra varje avbrott till en kylpaus. Välj ändå inte det spåret för ett tänkt framtidsjobb som aldrig kommer; en rätt matchad maskin för garaget är smidigare varje helg.

Vad kräver aluminium och rostfritt?

Rostfritt stål kan svetsas med TIG DC när du behöver styra värmen och hålla fogen ren. På aluminium räcker DC däremot inte för normal TIG-svetsning, eftersom oxiden på ytan smälter vid mycket högre temperatur än själva aluminiumet. AC hjälper till att bryta den skorpan medan grundmaterialet smälter, och därför ska aluminium på arbetslistan styra mot AC/DC från början.

Ren argon hör till vanlig aluminiumsvetsning; en argonblandning med koldioxid som fungerar för stål är fel inköp här. På 1,6 mm aluminium anger vägledande startvärden runt 80 A AC och vid 3,2 mm runt 150 A, men ytrengöring, legering och fogläge avgör finjusteringen. En högre siffra ersätter inte rätt gas eller ren yta.

Så tänker du före köp

Skriv ner sex saker innan du jämför maskiner: material, tjockaste del, metod, uttag, om du svetsar ute och hur lång den längsta sammanhängande fogen blir. Den raden visar om du behöver låg stabil minström, större intermittens, gaslös funktion eller AC. Den visar också när en lätt 230 V-maskin är ett bättre verktyg än en tung trefasmaskin.

Vill du kunna bära med dig maskinen är en lätt 110/230 V-modell ett tydligt spår; Kemppi Minarc m ligger på 11–12 kg och går upp till 220 A. Behöver du i stället återkommande MMA- eller TIG-arbete i 250-klassen visar Jasic ARC 250 vad ett större kapacitetsspår kostar: 13 113 kr inklusive moms den 26 augusti 2026. Bärbarhet och nätmatchning är alltså ett annat köp än lång arbetstid i grövre stål.

Planerar du både garage och gård, välj en maskin där du kan byta mellan massiv tråd med gas och gaslös rörtråd utan att bygga om hela trådvägen. Då kan samma köp följa fler jobb. För aluminium behöver en MIG dessutom mata den mjuka tråden utan att den viker sig; annars får du bättre kontroll med AC/DC-TIG.

Det här ångrar folk efter fel svetsköp

Det vanligaste felköpet är att välja efter högsta A-talet och upptäcka att tunn plåt kräver låg, stabil värme. En pinnsvets ger liten marginal mot hål i karossplåt, medan en lågströms-MIG eller TIG låter dig lägga korta, kontrollerade punkter. Har du aluminium bland framtidsjobben ska AC/DC finnas med från början, eftersom den funktionen inte går att lägga till senare.

Arbetsplatsen blir den andra dyra missbedömningen. Gas-MIG i blåst ger inte den rena fog du såg framför dig, och en tung trefasmaskin blir stående om garaget bara har vanligt uttag. Skriv därför den verkliga helgsituationen först och välj modell efter den, inte efter det största talet i katalogen.

Vad kostar svetsningen över fem år?

Maskinen är bara starten. I ett öppet femårsexempel för gaslös MIG blev 2 499 kr för maskinen, fem rullar rörtråd à 1 121 kr och en hjälm för 499 kr tillsammans 8 603 kr. Det passar den som svetsar ute och vill komma i gång utan flaska, men rörtråden är då den stora återkommande posten.

En MIG/MAG 200 A med gas landade i samma typ av exempel på 19 944 kr: 10 252 kr för maskinen, 4 498 kr för flaska och regulator, fyra gasbyten för 3 996 kr, tråd för 699 kr och hjälm för 499 kr. Siffran är ett räkneexempel, inte ett löfte om din förbrukning, men den visar varför du ska välja metod först. Välj låg vikt när du flyttar svetsen; välj mer aktiv bågtid när långa fogar återkommer varje vecka.

Så bedömer vi valet av svets

Vår sammanvägning börjar med materialet och fogen, går vidare till metod och först därefter till ampere. Vi väger sedan nätspänning, vikt, intermittens, gasbehov och tillbehör mot den arbetsplats där maskinen ska användas. Det gör MIG/MAG till vårt tydliga förstaspår för de flesta ståljobb i garage, MMA till det praktiska utevalet och AC/DC-TIG till det självklara spåret när aluminium eller finish ändrar uppgiften.

Det är också därför vi inte utser en enda svets som rätt för alla. Har du din rad klar med material, tjocklek, uttag och arbetsplats blir nästa steg enkelt: gå vidare till jämförelsen av fem köpval och välj den maskin som faktiskt passar jobbet.

Vanliga frågor om svetsval