Välj 200 A om
du ansluter små beslag, korta fogar och vanliga garagejobb där en kompakt klämma är lätt att placera.
Uppdaterad 26 augusti 2026
Välj efter svetsström, arbetsstycke och kabelväg. För små jobb räcker 200 A, grövre detaljer får mer klämarea med 400 A och stora arbetsstycken hålls bäst av Godsklämma 600 A.

För ett mindre svetsjobb i garage eller på bänk är Återledarklämma 200 A det raka valet. Den kostade 56,98 kr inklusive moms hos Industia den 26 augusti 2026 och räcker när klämkraft och kontaktyta inte behöver bära ett stort arbetsstycke. Gå upp till 400 A när du vill få mer klämarea på grövre detaljer.
Godsklämma 600 A är rätt när återledaren ska sitta stadigt på stora arbetsstycken. Den har mässingkäftar, väger 0,816 kg och kostade 493,75 kr inklusive moms hos Industia samma datum. Den kostar mer och tar mer plats, så låt arbetsstycket avgöra i stället för att köpa störst av gammal vana.
Klämans A-tal löser däremot inte en dålig kontakt. Svetsströmmen går från maskinen genom kabeln, klämman, arbetsstycket och tillbaka igen. Sitter klämman på rost, färg, olja eller glödskal ökar motståndet, bågen blir orolig och värmen hamnar i anslutningen i stället för i fogen.

Kontakt mot färg eller rost gör en dyr klämma verkningslös.
Klämma, kabelarea och anslutning måste tåla samma arbete.

Välj efter hur mycket klämarea du behöver och hur tung återledaren är i din vardag.
du ansluter små beslag, korta fogar och vanliga garagejobb där en kompakt klämma är lätt att placera.
du svetsar grövre detaljer och vill ha mer kontaktyta än en enkel 200 A-klämma utan att gå upp till den stora tången.
du håller återledaren på stora arbetsstycken och vill ha en kraftigare tång med mässingkäftar.
| Val | Passar när | Pris inkl. moms | Det du ska väga in |
|---|---|---|---|
| Återledarklämma 200 A | Mindre svetsjobb | 56,98 kr | Mindre klämkraft och kontaktyta än de större alternativen. |
| Återledarklämma 400 A | Grövre jobb | 84,80 kr | Mer klämarea, men inte den större tångkonstruktionen hos 600 A. |
| Godsklämma 600 A | Stora arbetsstycken | 493,75 kr | Mässingkäftar och 0,816 kg vikt, men dyrare och mer skrymmande. |
Återledaren är svetskretsens väg tillbaka. När kontakten är fast och ligger nära fogen sjunker motståndet i den delen av kretsen, så bågen får bättre arbetsförutsättningar. En jordklämma som bara nuddar en rostkant kan därför ge sämre tändning även om klämman på kartongen är märkt med ett högt A-tal.
Rengör en yta som är minst lika stor som kabelns ledartvärsnitt. Ta bort rost, färg, olja, fett, oxider och glödskal där käftarna ska bita. På aluminium bildas ett oxidskikt som leder svetsström dåligt; välj en annan ren kontaktpunkt eller använd en passande fixtur i stället för att lita på att klämman pressar igenom ytan.
Den mindre klämman är förstavalet när arbetsstycket är litet och jobbet är kort. Mellanmodellen ger mer klämarea för grövre delar utan att ta lika mycket plats som den stora tången. Den stora modellen blir relevant när en detalj behöver ett stadigt grepp; mässingkäftarna hjälper klämman att sitta kvar, men formatet märks också på bänken.
Klämans märkning ska ses tillsammans med kabeln och maskinens ström. Exempel på kabelarea i svetsutrustning är 16, 25 eller 50 mm², och den ska passa både kabelsko, klämma och den belastning du använder. En stor klämma på en tunn eller skadad kabel gör inte återledaren bättre, den flyttar bara flaskhalsen till kabeln.
Börja med att stänga av maskinen. Lägg arbetsstycket stabilt, välj blank metall nära fogen och pressa klämman så att käftarna får ett fast grepp. Dra kabeln ordnat längs arbetsplatsen, så att du inte snubblar på den eller råkar lägga den mot vassa kanter och heta ytor.
På plana delar fungerar en vanlig klämma direkt på kanten. Ska du runt ett rör eller en större fixtur behöver greppet sitta så att återledaren inte vrider sig när du flyttar brännaren. När delen roterar väljer du en lösning som är byggd för rotation; annars räcker en klämma som får ett fast bett mot blank metall.
Återledaren är arbetskretsens anslutning, inte skyddsjorden i husets elsystem. Ett arbetsbord ska vara ordnat och jordat enligt den elinstallation och arbetsmiljö som gäller där, men svetsströmmen ska få sin egen tydliga väg genom återledarkabeln. Lägg inte strömmen genom känslig elektronik i fordon eller maskiner; koppla bort eller skydda den enligt arbetets förutsättningar innan du börjar.
Blir hela arbetskabeln varm under längre svetsning pekar det mot för liten kabel för strömmen du använder. Blir bara kabelskon, bulten eller en kort del varm är högt motstånd i anslutningen mer sannolikt. Avsluta, låt allt svalna och gå igenom kabel, kardeler, kabelsko och klämgrepp innan du fortsätter.
En orolig båge, mer sprut och en sträng som inte smälter ihop kan också komma från dålig återledarkontakt. Flytta klämman till ren metall närmare fogen och prova kort igen. Om felet försvinner har du hittat en praktisk åtgärd; om kabeln fortfarande blir varm ska du inte försöka lösa det genom att bara höja maskinens reglage.
Anteckna maskinens högsta svetsström, vanligaste material och om du arbetar med små delar eller stora ramar. Välj sedan minsta klämma som ger ett stabilt grepp och lämna plats i budgeten för en återledarkabel med rätt area och friska anslutningar. Den ordningen minskar risken att du betalar för 600 A men fortfarande får en varm kabelsko.
För ett normalt garage med korta MIG-, TIG- eller MMA-jobb är den mindre klämman ett enkelt förstaval. Gå upp till mellanmodellen när detaljen blir grövre eller kontaktytan på den lilla klämman inte räcker. För stora arbetsstycken är Godsklämma 600 A den tydliga uppgraderingen, särskilt när ett stabilt grepp betyder färre omtag vid uppställningen.
Det vanligaste felköpet är att välja efter klämmans A-märkning och glömma kabelarea, längd och kontaktyta. Då ser utrustningen kraftig ut, men en lös käft mot färg eller en skadad kabel ger ändå dålig båge. Nästa ånger är att köpa 600 A till ett jobb där en liten klämma hade varit lättare att flytta mellan detaljer.
Undvik båda genom att börja med den yta där klämman faktiskt ska sitta. En större modell ger mer grepp när arbetsstycket kräver det, men en mindre modell blir smidigare och billigare när jobbet består av korta fogar på bänken. Rätt storlek är den som håller kontakten stabil utan att bli ett nytt hinder.
Du betalar för klämman en gång, men kabel och kabelsko hör till samma köpbeslut. Återledarklämma 200 A kostade 56,98 kr, 400 A 84,80 kr och Godsklämma 600 A 493,75 kr inklusive moms hos Industia den 26 augusti 2026. Köper du 200 A och den håller i fem år är klämmans femårskostnad fortfarande 56,98 kr; går du upp till 600 A har du lagt 436,77 kr mer redan från start.
Det gör mellanmodellen till den billiga uppgraderingen när större detaljer behöver mer klämarea: den kostade 27,82 kr mer än den mindre klämman. Den stora modellen ska däremot tjäna in sin plats genom att faktiskt hålla en stor detalj stadigt. Räkna kabel, kabelsko och arbetsytan som en kedja, för den svagaste länken bestämmer hur lugnt bågen går.
Vår sammanvägning börjar med kontakten: kan klämman sitta fast på ren metall och ge återledaren en tydlig väg tillbaka? Därefter väger vi in arbetsstyckets storlek, klämarea, konstruktion, kabelns dimension och pris. Det gör den mindre klämman till förstavalet för korta jobb, mellanmodellen till rätt steg för grövre detaljer och den stora tången till valet när arbetsstycket kräver ett stadigare grepp.
Vi väger inte den högsta märkningen som ett kvalitetsbevis. För små detaljer är Återledarklämma 200 A hos Industia det mest rimliga köpet; när greppet behöver mer area är 400 A nästa steg. Har du stora arbetsstycken och vill hålla kabeln stilla väljer du Godsklämma 600 A och får ett grepp som motiverar både priset och det större formatet.
Välj efter arbetsstycke och klämarea. Priserna är observerade hos Industia den 26 augusti 2026.

För mindre MIG-, TIG- och MMA-jobb på bänk eller i garage när en kompakt klämma ska vara lätt att flytta.
56,98 kr Industia · 26 augusti 2026

För grövre detaljer där 200 A-klämman blir för liten, men en stor tång skulle ta mer plats än du behöver.
84,80 kr Industia · 26 augusti 2026

För stora arbetsstycken och uppställningar där återledaren ska sitta stabilt medan du flyttar brännaren längs fogen.
493,75 kr Industia · 26 augusti 2026
Kabelskon är länken mellan kabeln och klämman, och en vanlig klämma fästs där med ett bultförband. När bulten sitter fast får strömmen en jämn väg in i käftarna. En lös eller skadad kabelsko kan däremot skapa värme i anslutningen även om själva klämman är rätt storlek.
Välj en klämma som verkligen kan greppa runt den rena rördelen utan att vrida sig när du rör brännaren. En vanlig klämma fungerar när den får ett fast bett mot blank metall; på en roterande uppställning behöver du en lösning som är byggd för rörelsen. Lägg några sekunder på att prova greppet innan du tänder bågen, så slipper du jaga ett kontaktfel mitt i fogen.
Rulla kabeln utan skarpa veck och häng den så att käftar, kabelsko och isolering inte ligger i fukt eller under tunga saker. Då hittar du skador och lösa anslutningar innan nästa svetsjobb i stället för när bågen börjar bete sig märkligt. En ordnad kabelväg gör också arbetsplatsen lättare att gå runt när du svetsar.
När den större klämman löser ett verkligt greppproblem på dina grövre detaljer. Steget från 200 A till 400 A kostade 27,82 kr i den daterade jämförelsen, så uppgraderingen är liten om 200 A-klämman ständigt hamnar snett eller saknar klämarea. På små beslag där den mindre klämman redan sitter stadigt köper du däremot bara mer storlek än nytta.
Välj klämma efter arbetsstycket, rengör metallen nära fogen och se till att kabeln har rätt area för svetsströmmen.